happy birthday!

Mysbakis med lingonpruttar. Jag har världens sämsta framförhållning, alla stora flytt/slängdagar har jag varit bakfull. Men idag har det varit lindrigt, dels för att denna flytt inte innebar att ge sig an trappor och sängar osv. Nej, idag var det bara diverse bråte som skyfflades undan för att aldrig mer se dagens ljus. Och ett litet vemod smög sig över mig på tanken att jag faktiskt aldrig mer kommer få bo i världens bästa lägenhet, som tur är funkar min hjärna mycket bra under dessa förhållanden och rabblade snabbt upp allt som jag ogillat med att bo där.

Typ att det låter snormycket utifrån hallen in i lägenheten, och inte bara från våran våning utan alla våningar, alltså drygt 60 lägenheter och dess högljudda ockupanter. Dygnet runt, och hissen... Hissen vars motor verkar vara mickad och ha en förstärkare i ventilationshålet på mitt sovrum. Klockan sex på sovmorgon börjar huset röra sig till jobbet. Yeehaw.

Den stora Dagen-F inträffar ändå inte på flera veckor, den femte januari to be exact. Och däremellan kommer julfirande i America. Hälsa på syskonen, som det just har dagats för mig aldrig kommer flytta tillbaka till Sverige igen. Inte realistiskt att hoppas, alltså får jag se till att flytta dit nån gång och bo där i nått år eller så. För att undvika att råka förvandla dem till abstraker, liksom. Minnet av en människa är fint, men för att kunna vara vän i annat än bara i ordet måste man träffas iallafall lite då och då för att fylla på med färska minnen. Att träffa en riktigt bra vän för första gången på väldigt lång tid är smärtsamt på ett sätt, för om glidit för långt ifrån varandra finns där ingen möjlighet att göra annat än prata om forna tider.

Bla bla bla, nu ska jag käka tårta och dricka snapps. Önska mig lycka till.